mrqs

Om det finns en, grundläggande princip hur man gör livet lite roligare - så är det att vara positiv! Så många människor klagar, gnäller eller letar efter fel på saker och ting. Visst är det legitimerat att löaga ibland, men varför ödsla all denna energi på klagandet - istället för att använda den till att hitta en lösning?
   Vad kan man då göra? Ta vara på alla anledningar och tillfällen att vara glad - skratta, le, skämta - och sprida glädje! Ge komplimanger (det är vi svenskar för dåliga på!) och visa uppskattning, bara för en så simpel sak som att en annan människa frivilligt vill spedera tid med dig!
   En glad människa är mycket roligare att umgås med än en som är negativ. Var glad! Var positiv!
  
Självklart går det inte att vara glad och positiv alltid. Det är väldigt befogat att ibland vara deppig, och alla har fullständig rätt att känna sig nere eller ensam ibland. Vad som ännu mer befogar dessa stunder, är att om man resten av tiden försöker se på det man gör ur en positiv synvinkel! Ta dig an de uppgifter (problem, jobb eller roligheter) som står framför dig med ett glatt humör och en positiv inställning, och du ska se att allt känns mycket lättare/bättre/roligare, och dessutom lär du göra tillvaron bättre även för dina medmänniskor!

Till sist vill jag exemplifiera med en historia ur det verkliga livet (som ledaren på dagens spinningpass berättade), hur man verkligen kör sitt eget race, och är nöjd med vad man själv åstadkommer utan att jämföra med andra:
   En förståndshandikappad kille hade länge tjatat på sin lärare om att han ville tävla mot honom i ett fyrahundrameterslopp. Efter ett tag gick läraren med på detta, och eleven poängterade att läraren verkligen skulle göra sitt bästa och inte låta killen vinna, 'för det är inte kul'. 'Javisst', svarade läraren, 'det ska jag göra!'. När de sedan stod nere på löparbanan och började springa satte läraren full fart från början. När läraren hunnit halva varvet, så hade eleven knappt kommit iväg än. Läraren fortsatte ändå att springa; och efter avslutat lopp stod han vid mållinjen och väntade. När killen efter ett bra tag började närma sig, såg läraren hur han skrattade och viftade med armarna under hela upploppet. När han kom i mål utbrast han i ett rus av glädje: 'jag vann!'. Läraren försökte då snällt förklara för eleven, att han faktisk hade kommit i mål först, och att det var han som vunnit loppet. Fortfarande lika glad tittade eleven läraren i ögonen och påstod fortfarande att han vunnit - 'på min bana!'.

Rock on!
Mrqs.