mrqs

Jag tror jag har insett hur en björn fungerar. En björn som går i ide varje vinter. Hur det känns att gå i ide. För, förutom ett par timmar varje helg, då man får umgås lite med sina vänner, känns det som det är vad jag har gjort nu - gått i ide. Dock vill jag vakna upp ur idet under julen. Och efter det, då är det inte så mycket kvar av varje-dag-den-andra-lik-livet. Jag ser framåt. Med optimism. För om sisådär fyra månader, då är min vintervila över. Och det som håller mig vid liv under dessa gråa, trtögflytande dagar är (förutom mina vänner) just tankarna på allt som jag kommer att ha möjlighet att göra till våren. Och fördelen med mitt ide, är ju att jag tjänar pengar, vilka kan användas till extraordinära upplevelser, den dag när slutet på detta gråa töcken är kommen. Och jävlar då, vad det ska levas livet! För jag har en del att ta igen... =)

Det var nog en del annat jag hade tänkt skriva, men det får bli en annan gång. Inspirationen tryter. =)

Rock on!
Mrqs.

Senare:
Jag har ett litet dilemma - jag vet inte hur mycket/snabbt jag ska läsa Boken! Med bara 100 sidor kvar, vill man självfallet få reda på hur det slutar, men samtidigt dra ut på det så länge som möjligt. En söndag som denna, då man inte gör så mkt annat vettigt, så satsar jag på taktiken att läsa ett kapitel åt gången, med ett par timmars mellanrum mellan varje. Det senaste kapitlet ("The Battle of Hogwards") avslutades precis, så nu i pausen så tänkte jag gå ut och springa. Även om solen återigen fått ge vika för grå-molnen. Men det hindrar inte mig! Det gör det bara lite tråkigare. :P

Ännu lite senare:
Jag vill inte säga att det har varit en dålig dag idag. Dock  - att gå hemma en hel dag med enbart, förvisso mycket bra, musik och, förvisso mycket bra, Bok, så blir det lätt att tankar fastnar i huvudet, snurrar runt, och inte går att tvätta bort. Tillvaron blir ett fängelse och tankarna vrålar: TA MIG UT HÄRIFRÅN! De två tidigare nämnda, mycket bra, attributen i vardagen (och helgen, som idag), är, hur mycket man än kan önska motsatsen ibland, inget annat än just materiella, döda attribut. 
   Men även då man, med halvslutna ögonlock, omges av ett vid en första anblick ogenomträngligt mörker, så finns det någonting annat, någonting ljusare, djupt inne. One Light Burning. Någonting som ligger och väntar på att få explodera, någonting som bidar sin tid i väntan på bättre dagar. Somewhere in my life, there's One Light Burning.
Tack, Richie! 

Sist:
Usch vilken negativ känsla detta (i sig ganska meningslösa) inlägg fick. Det säger väl en del om mina humörsvängningar nu för tiden, som inte varierar från vecka till vecka eller ens dag till dag, utan snarare flera gånger varje dag. Men, som väl är, så är lägstanivån betydligt mycket högre nu än förr. Och det är åtminstone något!
Natti natti!