Deep roots are not reached by the frost

Det började med att jag vaknade upp utan att behöva ha en skrikande Mads Mikkelsen bredvid mig. Det fortsatte med en smaskig frukost, med bl.a. havregrynsgröt med nötter och annat gott i, kaffe samt lite från gårdagen överbliven mörk choklad-kaka med grädde. Och framför mig har jag en dag totalt befriad från alla måsten och plikter (förutom att vara extra snäll mot Mor), som man normalt sett omges av. Jag ska bara leva i nuet så myket det bara går (vilket man alldeles för sällan gör); lyssna på musik, läsa, njuta av solen och helt enkelt bara koppla av. Idag mår jag bra, och det tycker jag att jag är värd.

The Road goes ever on and on
   Down from the door where it began.
Now far ahead the Road has gone,
   And I must follow it, if I can,
Pursuing it with weary feet,
   Until it joins some larger way,
Where many paths and errands meet.
   And whither then? I cannot say.

Underbara Tolkien. Den totala inre lyckan personifierad.

O! Wanders in the shadowed land
despair not! For though dark they stand,
all woods there be must end at last,
and see the open sun go past:
the setting sun, the rising sun,
the day's end, or the day begun.
For east or west all woods must fail...

Mrqs.

Kommentarer
Postat av: Nerborg

Det är du värd!
Indiana Jones ikväll? :)

2008-05-25 @ 13:32:13
Postat av: Hampus Nestius Svensson

Ingen Mads?!? Det är på söndagar som han ska skrika på dig
Ha det bra, ses snart! /Hamps

2008-05-26 @ 21:28:02
Postat av: Mrqs

Just fasen! Det tänkte jag inte på...får komma ihåg sätta alarm på söndag då! :D

2008-05-27 @ 20:14:07
Postat av: Annie

Jupp, tolkiens alster är minsann riktigt riktigt unika. :)

2008-05-29 @ 22:14:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback